Kompostering

På den här sidan har vi samlat tips du kan ha nytta av då du börjar kompostera.

Många goda skäl att kompostera!

• Näringsämnen återförs till naturen. 
• Du får mylla och jordförbättringsmedel till trädgårdens växter. 
• Trafikutsläppen minskar då avfallet inte behöver transporteras långa vägar. 
• Du sparar pengar då hemmets avfallskärl inte behöver tömmas så ofta. Kärlet för det blandbara avfallet kan tömmas med upp till 16 veckors mellanrum, då matrester inte finns med bland avfallet. 

Hur väljer man komposterare?

Du kan bygga kompostbehållaren själv eller köpa en färdig som passar dina behov. För bioavfallet från en familj på fyra personer behövs en kompostbehållare på 150–400 liter. Om man förutom bioavfallet också komposterar trädgårdsavfallet i samma behållare, lönar det sig att öka storleken på behållaren till 400–600 liter eller skaffa flera behållare. Hushåll och husbolag, som ligger nära varann eller längs samma väg, kan också komma överens om att använda gemensam kompost.

Kompostbehållare för livsmedelsavfall ska ha botten, väggar och lock som hindrar råttor och andra skadedjur från att komma in i kompostbehållaren. Ifall kompostbehållaren används året om bör den dessutom vara värmeisolerad. 

Då enbart trädgårdsavfall komposteras kan man kompostera på hög, i en stack eller i ett enkelt kompostgaller.

Placering

Välj en plats som är varm och vindskyddad, men ändå inte i direkt solgass hela dagen. Ställ komposten tillräckligt långt ifrån vädringsluckor och ventilationskanaler.

Kompostorn ska inte heller stå nära brunnar och vattendrag. Ta ett snack med grannen först, om du planerar att placera kompostorn nära tomtgränsen.

Vad lägger man i kompostbehållaren?

I kompostbehållaren kan man lägga hemmets och trädgårdens växtbaserade avfall, matrester och latrinavfall under förutsättning att komposteringen inte orsakar skada för trivseln, hälsan eller miljön. I den egna kompostbehållaren kan man även hälla små mängder vätska. Man får inte lägga plastpåsar i kompostbehållaren – om du vill packa matrester, använd en papperspåse.

Hur får man igång komposteringen?

Börja med att strö ut ett 10–15 cm tjockt lager grovt strömaterial av flisade kvistar och ris på bottnen av kompostbehållaren. Detta fungerar som dränering. Därefter kan du börja lägga bioavfall i kompostbehållaren. Nedbrytningen går snabbare till om du styckar stora livsmedel till mindre bitar innan du lägger dem i behållaren. Täck varje bioavfallsparti med ett tunt lager strömaterial (till exempel flisade kvistar, förna, kutterspån eller något annat strömaterial). 

För att fungera behöver komposten syre, fukt och näringsämnen i lämpligt förhållande. Tillförsel av syre kan försäkras genom att tillägga grovt strömaterial samt genom att blanda om och luckra upp kompostmassan alltid nu och då. Om kompostmassan känns torr kan den vattnas med vatten. Tumregeln är att det finns tillräckligt med fukt ifall kompostmassan känns fuktig när man pressar den i näven. En välfungerande kompost värms tillfälligt upp till 50-70 grader, sjunker kraftigt ihop och doftar av varm, fuktig mylla, då man öppnar locket. Kontinuerlig tillförsel av bioavfall håller kompostens mikroorganismer igång och komposten varm. 

Färdigt!

Kompostmassan är färdig för efterkompostering när allt avfall har förmultnat till mörkbrun humus. Man kan efterkompostera massan till exempel i ett kompostgaller eller en stack som täcks med plast. Efter 6–12 månader kan myllan användas som täckningsmaterial eller så kan den blandas in i ytjorden. Kompostmassa som används som växtunderlag bör vara väl mognad. Latrinavfall bör efterkomposteras i två år på grund av hygienskäl.

PS. Kom du ihåg att göra komposteringsanmälan?

Kompostdoktorns råd för de vanligaste problemen